Sunday, January 20, 2008

Varför läsa böcker ?

För någon dag sedan så stod det en artikel i sydsvenskan om ”Varför läsa böcker ? ” detta är en fråga som jag har tänkt på ofta. Det fanns en tid då man bara hade en radiokanal eller tv-kanal litteratur lärdes ut i skolan som en stumme för den gemensamma grund som medborgarna skulle stå på.

Denna tid är långt förbi dagens ungdomar har mer gemensamt igenom communities på internet, tv-program, musik, tv-spel än litteratur. Ingen kommer ihåg klassikerna man läste i skolan men man kommer dock ihåg de populärkulturella referenser som man delade. Populärkultur är en bättre referensram för att binda ihop folk. Än vad man då uppfattade de stora tjocka böckerna med livsfrågor som det kändes som låg eoner bort skrivet av gamla gubbar.

Däremot kommer det komma en tid när man inser att alla tv-program är stöpta i samma form, karaktärer i film följer samma mönster men i nya miljöer. Karaktärerna i tv-serierna håller sig fortfarande till de gängse politiskt korrekta attityden och det skiljer sig inte så mycket mellan säsong 1 och säsong 9. Efter tio års datorspelande så har männen i spelen fortfarande stora heltäckande rustningar medan deras kvinnliga motsvarighet endast har lite plåt för sina bröst. Nya popkulturella fenomen kommer komma men de följer redan stöpta mönster.

Litteraturen är den enda form där man kan finna avvikelser och där man kan välja spår. Där folk kan uttrycka icke politiska korrekta idéer där du kan hitta något personligt och något eget. Det är endast här som fantasin är obegränsad, det som vi kan göra på film idag har litteraturen gjort hundra år tidigare. Det är i litteraturen som man har tid och råd att gå in på detaljer och föda nya tankar och ställa de frågor som ingen har vågat ställa tidigare. Litteraturen är idag det enda medium där man verkligen kan välja exakt vad man vill och det är här man kan finna de största överraskningarna och mest stimulerande äventyren de du aldrig har skådat tidigare.

7 comments:

Adam said...

Jag har inget ont att säga om litteraturen som sådan. Men frågan är snarare om alla andra media är så begränsade som du skriver? - kan inte ett TV-spel ge samma grund att stå på? De kan definitivt uttrycka politiskt icke-korrekta idéer, det visar ju bara alla stormar mot ett förbjudande av spel som Postal o GTA ja spel generellt (något som drabbat många stora verk i litteraturhistorien med, Lady Chatterley's Lover t.ex)

TV-seriernas stöpning i samma form är väl egentligen bara ett trist fenomen av att de måste nå ut till en bred publik? Finns ju smalare varianter att tillgå - kanske inte det bästa exemplet, men en sökning på youtube på "Ask a ninja" ger dig en 30-50 avsnitt av självproducerad "TV-serie" med rätt smalt innehåll osv. osv.

Och smaka bara på denna:
http://www.imdb.com/title/tt1024701/
(TV-seriefiering av jPod)

Ja poängen var väl att alla media har sin charm o styrka och att det skrivna ordet skulle vara på väg ut är iaf långt från sanningen.

Adam said...

Ville säga lite mer så jag mosar på:
Musik och Konst är väl ej att förglömma?

Musik har inga problem att säga vad den vill - den kan ju vara alltifrån politisk till religiös till amorös via ambitiös till pompös.

Konsten likaså, den är - förhoppningsvis - kompromisslös och innehåller iaf överaskningar :)

JonasO said...

Ja jag håller med Adam, det är snarare de traditionella medierna som inte utvecklats på ett bra tag. Jag slutade se på tv för ett bra tag sedan, vad jag däremot gått över till är podradio och podvideo. Radio och video som produceras för att distribueras över nätet är mycket mer spännande än tv-underhållning är idag, och så väldigt mycket bredare. Du kan hitta program som du gillar vilket intresse du än har, oavsett genre. Det finns alltifrån hjärndöda men helskojiga underhållningsprogram som DIggnation till väldigt nyskapande nyhetsprogram som Rocketboom.

Det är på nätet som man ska leta om man vill ha nya fräscha idéer inom tv och radio. Jag skulle tro att det var såhär öppet och spännande i radions vagga, televisionen har alltid varit väldigt styrt tror jag pga dess höga kostnader.

Spelindustrin tror jag inte kommer att bli mer spännande, det kommer nog vara blod bröst och bestar inom en ansenlig framtid, med tanke på de oerhörda mängder pengar som pumpas in i spelindustrin nu. Det finns fortfarande lite politiska inkorrektheter i spel som GTA men jag tror det kommer att försvinna mer och mer. Det är snarare mer "chockerande" våld som politiker och människor som inte är insatta i spelvärlden, några intressanta åsikter har jag aldrig varit med om att det förmedlas i spel.

De ger sällan något på det intelligenta planet, det är bara döda och förstöra, även om det kan vara rätt kul ibland det också =)

Fredrik said...

För det första har jag begått ett bloggbrott jag har inte svarat på era långa inlägg, jag trodde jag fick mail när någon skrev inlägg men ICKE så jag upptäckte inte att ni hade skrivit från i Torsdags kväll innan jag skulle sova. Men bättre sent än aldrig:

Detta är reflexioner och tyckande ingen fakta :P

Om konst/musik:
För att avkunna musik och konst vilket är det lättaste bägge dessa medium som historieberättande är svåra. Konst kan berätta en historia ett bra fotografi/bild kan säga mer än 1000-ord men att beskåda det själv ger oftast en fragmentariskbild man måste oftast veta något mer som kan sätta in det i sitt sammanhang. Ett konstverk är inte alls lika självberättande som ett manus i skriven form ex bok/film/tv/teater/datorspel. Både konst och musik är inspirerande men de berättar historier på ett annat vis än mediumen ovan.

Om datorspel:
GTA bröt någon moralisk tabu i sitt eget sammanhang men inte i historieberättandet. GTA historia var väldigt trivial och det folk blev upprörda av var egentligen samma sak som videovåldet på 80-talet. Men det är som du säger Adam varje medium är egentligen sitt eget. Men just p.g.a. det är sitt eget borde det så fall inte kunna berätta en historia som vi inte har sett eller hört tidigare ?

Jag är inte riktigt lika skeptisk som du Jonas när det gäller datorspel jag tror det kommer utvecklas när fler och fler personer blir äldre och fortsätter spela datorspel kommer spel utvecklas för dessa. Det är lite som Comic brachen allt är inte superhjältar i trikå längre. Men visst det kommer ta tid. Jag har inte spelat Bioshock än men vad jag har förstått så haglar det av referenser till Ayn Rand bara detta visar att datorspel kan vara på väg till en bättre historia.

Ett annat exempel taget från sydsvenksan:
”Christofer Emgård från Lund är en av fem nominerade när den amerikanska manusförfattarorganisationen Writers Guild of America för första gången delar ut pris för bästa datorspelsmanus.”

Jag tror man kommer kunna välja mer i datorspel när det gäller politisk inkorrekthet och moraliska aspekter BioWare har ju gjort försök både i Baldurs gate/KOTOR/Mass effect. I dem två första spelen så var det val mellan att vara god eller ond. Men i Mass effect har man inte valt termer som svart eller vitt utan mer hurvidare man följer rådande norm eller inte.
Men jag tror inte under min livstid att vi kommer kunna säga att datorspelet var bättre än boken i sin berättarform. Även om det i datorspelet ligger den största potentialen att man själv ska kunna välja hur en historia ska sluta.

Om video på nätet:
Jag känner lite att det man finner på nätet när det gäller egna videos har något studentaktigt över sig. Kunde inte Ask the ninja varit något taget från varanteatern ? eller som en skämt seristrip i MAD ?

Om radio:
Jag kan hålla med om att radio på nätet där händer det mycket det finns mycket smala program. Men jag är fortfarande skeptisk till TV.

Om JPOD som serie:
En riktig bra bok jag ska se tv-serien även om jag inte förstår hur man ska kunna fånga följande formulering i tv-serien:

”Closer to home the junkie needles and gum wrappers on the streets trinkled like Mario Sprites” Men det kommer komma en recention på tv-serien snart tror jag :P

Jag tror att litteraturen skriver ett nyskapande manuset före tv/film/datorspel gör det. Ett exempel var Matrix historien i sig har funnits minst 20-år tillbaka William Gibbson skrev om cyberpunk i mitten av 80-talet. Det som gjorde Matrix sensasionellt var de rörliga bilderna inte manuset i sig. Först kommer boken sedan filmen, bortsett från Starwars fan-litt men jag vet inte hur jag ska ställa mig till det.

Ni har rätt i att pengar det är där skon klämmer för tv/film/datorspel måste kunna sälja till alla litteratur är billigt och man kan skriva smalare och till färre. Det som blir något sugs upp och konverteras till annat medium.

JonasO said...

När Bioshock låg så gott som hela spelrecensentvärlden på knä och tillbad sin nya mesias. Det spelet skulle tydligen ha kommit ner från berget för att frälsa världen med sin fantastiska historia.

Jag har inte riktigt förstått vad som var så fantastiskt med det spelet. Rent spelmekaniskt var det ett ganska repetitivt spel enligt principen hämta nyckeln, öppna dörren.

Undervattensvärlden den utspelade sig i var definitivt spännande men motivationen att springa runt i den blev sämre och sämre allteftersom historien nystades upp. Man utförde samma sysslor om och om igen för att driva historien framåt och till slut var min motivation för att vilja fortsätta spela i botten.

Jag gick mörka korridorer upp och mörka korridorer ner och dödade samma monster och uppgraderade min karaktär.

När jag tänker efter så kan visst datorspel ha en bra historia, utan tvekan i klass med en bok, men Bioshock var inte ett av de spelen där jag inte kunde sluta läsa. Spel som jag tycker har haft en fantastisk djup historia är det gamla liret Myst, det hade verkligen en intressant historia och väldigt kluriga pussel som fick mig att vilja fortsätta utforska världen.

Kanske är det skjutargenren i sig som jag har svårt att passa ihop med en djupare historia? När jag sätter i ett sånt spel i maskinen och får en stor rostig skiftnyckel eller ett automatvapen i näven, då är jag inte längre lika intresserad av att ta reda på om killen framför mig har haft en taskig barndom eller vad som är hans mål i världen, jag vill bara skjuta han in the face! =)

De hade säkert en väldigt djup värld och en välgenomarbetad historia på Bioware när de började knepa ihop det spelet, men om jag ska våga ta McLuhans ord i min fingrar, the medium is the message.

Det blir aldrig någon sansad och konstruktiv dialog när en rostig skiftnyckel och ett maskingevär är inblandad!

Fredrik said...

Bara så vi inte missförstår varandra det är inte bioware som ligger bakom Bioshock.....Bioware är Baldurs gate spelen etc.....HAr inte spelat Bioshock låter ingen höjdare det du beskriver, håller med att shooter spel brukar bli same-same, Call of duty 4 är det första shooter jag har spelat som inte känns särskilt upprepande rätt många moment och mycket action men historien i det spelet är ingen höjdare. Hellre kort och intensivt när det är shooter än massa nivåer att trada igenom.

JonasO said...

Ja de har du ju rätt i! Har bara fått för mig att Bioware gjort det, Bioware, Bioshock, det låter ju logiskt iaf!

Ja CoD4 har verkligen lyckats att göra ett bra skjutarspel som utynyttjar sin genre till max. Det var ett spel som jag inte kunde sluta spela och som jag bara ville ha mer av när det var slut. Även om man spelade genom det på en eftermiddag.

Helkul skjutande, varierande miljöer och känslan av att komma framåt hela tiden. Precis lagom mycket story i balans med skjutandet.

Att sedan multiplayer håller lika hög klass som singleplayer smått fantastiskt.

Jag ska snart börja lira med er igen, men har ett bildspel på biblan den 18:e februari om min Thailandsresa som jag måste göra klart!