Sydsvenskan placerade idag nyheten om att Piraten ska komma i serieform på förstasidan i del B (Kulturdelen). Kul att serier hamnar så högt upp även om jag tror att det mer handlar om skånsk patriotisk vurm för piraten än mediet i sig.
För ett tag sedan skrev jag en recension av Best Erotic Comics 2008 på Komika magasin. Om man skriver på en portal får man förr eller senare räkna med att bli läst och granskad. Tisdagen (18/6) fick jag mig en rejäl känga av Mikael Sol en auktoritet på seriefrämjandets forum. Detta fick mig att tänka till lite när det gäller att skriva recensioner av serier, framför allt om man gör det som jag på amatörmässig grund.
Jag har kommit in på serievägen från litteraturen och inte igenom illusterandet. Detta ger en problem när det gäller att beskriva illustrerandet. Här kommer lite tips till dig som sitter i samma båt.
Bästa är att exemplifiera tecknandet med en bild. När det gäller antologier så försök publicera en bild för varje berättelse du skriver om. Problematiken med detta är att det oftast råder någon form av copyright. Försök hitta andra serier i din bokhylla som har samma stil detta är svårt för det finns ingen direkt seriekanon. Varje stil känns ofta unik. Använd din erfarenhet från tidigare serieläsning. Detta gjorde jag och det gav mig en känga. För om du har två meter serie i din bokhylla så finns det alltid dem som har 20 meter. Koncentrera dig på historien vilket du förmodligen behärskar och låt bli att beskriva tecknandet ingående skriv enkelt t.ex. om det är i svart och vitt eller i färg. Tyvärr så tappar recension lite kraft då p.g.a. att illustrerandet är en stor del av mediet. Om du skriver för någon annan än din blogg skicka med ett bildexempel även om utgivaren inte kan publicera bilden så har du ett stöd om disskusion uppstår du och utgivare har chans att tillsammans förbättra texten innan publicering.
Viktigaste av allt låt aldrig proffset sätta sig på dig. Som amatör respektera den nerdiga kunskap som en elit har lär dig av den men kom ihåg att eliten avskyr allt vad amatörmässighet heter. Jag är av åsikten när det gäller svenska serieklimatet så finns det en väldigt kunnig elit men denna elit är väldigt kvävande för de som är nya inom seriemediet. Svenska serievärlden har proffsen men saknar de glada amatörerna de som ger varandra tips och konsumentråd de som borde vara den stora massan, de som varje elite behöver men som de inte vill kännas vid. Jag är stolt att vara amatör på seriemediet för mig är serier fortfarande spänning och lekfullhet tyvärr är detta något som jag har märkt av egen erfarenhet från mjukvaruutveckling brukar avta när man blir duktigt på något. Anledningen till att jag inte tar denna disskusionen på seriefrämjadets forum är att jag anser det vara väldigt lågt i tak för amatörer där.
Vad var det då Mikael Sol klankade ner på?
Jag hade skrivit "...där Quinn har försökt teckna människokroppen, på ett så realistiskt sätt som möjligt, i olika ställningar och rörelser, vilket måste vara väldigt svårt för en illustratör."
På detta hade Sol skrivit: ”Är det ironi ?”
Jag anser att teckna människokroppen på så realistiskt sätt som möjligt är en svårighet, varför
skulle annars så många konstnärer lägga så mycket tid på att studera muskler och människokroppen. Jag tror att Sol kan hålla med om detta det som jag tror han motsatte sig var att Quinn teckna realistiskt här faller jag tillbaka till de serier jag har läst tidigare, detta är som jag skrev tidigare högst subjektivt när det finns folk som läst både mer eller mindre. Jag publicerar därför en bild från ”The eternal Idol: Afternoon #2” av Quinn även publicerad i ”Shadow of light vol 3” NBM publishing för att var och en själv ska få avgöra:
Kulturarbetare som pratar teknik:
I Sydsvenskans kulturdel i tisdags skrev Patrik Svensson om bokens dödlighet. Våra bokhyller kommer snart stå tomma när vi kommer ha tillgång till alla världens böcker i vår digitala bokläsare.
Teknikern som pratar kultur:
I tisdagens Computer Sweden skriver Pär Rittsel att boken dödförklarades redan på 1950-talet men han spår att både boken och papperstidningen kommer fortsätta överleva långt in i framtiden.
Nomineringarna finns här. När det gäller Best Continuing Series så är Y - The Last Man nominerad klart överskattat enligt mig, andra sidan den har varit nominerad ett flertal gånger och aldrig fått något pris vad jag vet, sista albumet kommer ut i juli så det känns som nu eller aldrig.
När det gäller Best Limited Series så är det synd att The Umbrella Academy inte går att få tag i än. Har dock beställt Nightly News av Jonathan Hickman.
I kategorin Best Anthology så är Postcards: True Stories That Never Happened av Jason Rodriguez nominerad detta är en antologi som jag verkligen gillar, tidigare rescention.
Under Best U.S. Edition of International Material finner man
The Killer av Matz and Luc Jacamon har försökt få tag i detta album ett tag men verkar alltid slutsålt.
Essex County, vols. 1-2: Tales from the Farm/Ghost Stories av Jeff Lemire har blivit nominerad i Best Graphic Album. Detta är två riktigt bra album men jag tror de får svårt att mäta sig mot Exit Wounds, av Rutu Modan. Om inte Jeff Lemire får pris här kan man hoppas han får för Best Writer/Artist. Ett annat album som också var nominerad i Best Graphic Album var The Arrival av Shaun Tan har inte läst det än men den har hamnat på beställnings listan.
Övrigt: Tycker det är konstigt att ett förlag som NBW inte har några serier som är nominerade. Vinnare från tidigare år finns här.
